Så här är det
- Ida väger som hon ska
- Ida ska få börja ha gymnastik
- Ida får gå framotillbaka till skolan själv
- Ida ska börja ta sin egna mat, med andra ord så behöver inte jag lägga upp den längre!
- Ida ska få börja äta lunch i skolan, har pratat med Johanna kocken och hon var så tillmötesgående, hurra för sådana människor!
- Nästa vecka är det lov och då ska Ida få rida!
- Ida har halverat sin medicindos
- Och vi föräldrar ska börja jobba igen!
Det är ju mycket Ida nu men det är klart naturligt just nu, tyvärr läggs ju mycket fokus på den som är sjuk och ibland har jag tyckt mycket synd om min lilla Anjapanja. Men jag tror att hon vet innerst inne att jag älskar henne lika mycket trots att fokusen tyvärr varit på Ida, men nu så blir det lika med fokus på tjejerna!
Men det är nog så att min rädsla för anorexispöket kommer att hålla i sej så länge jag lever, att den helvetiska skiten kan komma igen och ta mina barn ifrån mej om jag inte är uppmärksam, men nu har jag lärt mej, den hårda vägen så att säja. Om det finns någon som vill prata om anorexia så hör av er, jag ställer gärna upp för jag vet att det är skönt att kunna prata med någon som varit i det, för när man är mitt i sjukdomen känner man sej väldigt ensam även fast man har vänner som ställer upp och det har mina vänner verkligen gjort, tack än en gång för det .Mejla mej Johanna för kontakt.
Anja var jag på utvecklingssamtal i skolan med och hon sköter sej exemplariskt, härligt är det och stolt mamma blir jag!
En annan sak är ju att det blivit kallt vilket innebär att hästarna får det mindre lerigt, hurra för det med!
Idag står det träningskaninhoppningstävling på schemat!
Härligt att höra! Ser framemot sällskap till häst.
SvaraRadera:-) Kerstin