Den värsta dagen i mitt liv

var för 4 år sedan, eller snarare igår för 4 år sedan.


Det var då min syster ringde och sa att de hittat mamma i sin lägenhet, svårt sjuk, medvetslös.
MIN MAMMA hade fått en stor stroke.....
Jag och Sandra kastade oss i bilen och åkte ner till Kalmar. Vi kom dit sent på kvällen och tidig morgon dog min mamma, så overkligt, men det var verkligt.

Det har nu gått 4 år men min längtan efter att få prata med min mamma är lika stor som då.
Jag saknar min mamma men man får lära sej att leva med sorgen och gå vidare men hon finns alltid med mej på ett eller annat vis. 
Är tacksam över att jag har min pappa att prata med, har ju alltid varit lite av pappas flicka trots allt. Enligt mamma fick hon knappt byta blöja på mej för att jag tyckte att pappa skulle göra det så jag var envis redan i blöjåldern!

Hoppas du har det bra i himlen mamma.