Rädsla

Det har hänt mycket sedan jag uppdaterade sist, jullov, jul ,nyår och julcup har vi hunnit med.

Allt har gått väldigt lugnt tillväga vilket har varit skönt!

Nja på nyårsafton såg Luffe till att få en riktig nyårsmiddag, han åt upp 2,5 kg julskinka! Som straff var han jättetörstig och kissenödig hela dagen efteråt!

Jag fick en oväntad gratis julklapp i år som gjorde mej väldigt glad! Min stora tjej Sandra kom hem och firade jul för första gången på flera år! Så roligt att se alla mina tjejer ligga i soffan o mysa ihop trots den ålderskillnad som det är. Att sedan se min förstfödda bli så glad då vi var och hämtade hennes pojkvän på Arlanda värmde oxå mammahjärtat, att se sina barn nöjda och glada är en underbar känsla!

Sedan har det hänt mindre roliga saker, Bangsis hästkompis har fått komma till Trapalanda sorgsamt nog. Bangsi har skrämt iväg en liten shettis som skulle vara som sällskap men det ville inte den utan hon gick rakt igenom stängslet och skulle hem, envisa shettisar, Bangsi var inte den killen hon sökte! Som tur är fanns det ytterligare en som kunde ställa upp och vara hagkompis och Bojje vill stanna kvar, tack för det.

Men jag går ständigt med en rädsla att Ida ska bli sjuk igen, att monstret ska komma tillbaka.. 

Allt går framåt precis som det ska,så det är liksom egentligen som det ska vara,men ändå så känner jag en oro inom mej som jag måste bearbeta på något sätt,får hoppas att  den minskar med tiden.

Enligt ätis så är det vanligt att känna så och det förstår ju jag egentligen oxå men ibland vet man saker men känslan finns ändå. 

Jag blir arg ofta på all reklam som riktar sej till alla att vi ska vara så vältränade och smala och muskulösa! Det är ju så att det går inte att undvika den för den finns överallt, tidningar media internet, ja reklamen och programmen  är verkligen överallt och det gör mej livrädd, rädd för att små flickor och pojkar ska börja svälta sej för att nå den där vikten, centimetrar ska minskas både härochdär! Det finns produkter som innehåller en väldigt liten energimängd som en vuxen person knappt kan klara sej på och ofta då ska man både träna och arbeta samtidigt, kan man verkligen göra ett bra jobb då? Kan man vara alert då hjärnan inte får energi?

Jag tycker absolut att man ska träna för att må bra och då måste man ju oxå äta därefter, den som tränar på ett bra sätt måste ju oxå äta mer för kroppen ska kunna bygga muskler etc. 

Jag som vuxen är inte lättpåverkad längre men många av de yngre är det men  för den delen behöver man inte vara yngre utan det räcker med att man inte har så bra självkänsla. 

Nu är det ju givetvis så att jag är på min vakt då det gäller dessa bitar tack vare min erfarenhet med anorexian, hade säkerligen tänkt på ett annorlunda sätt annars.

Visst, själv har jag börjar ta upp min löpning igen så sakteliga som jag lade undan för drygt  ett år sedan  men det gör jag för att jag ska må bra, inte för att jag ska gå ner i vikt och jag är noga med att inte prata om det så mycket för mina barn, de är ju så lätt att ta efter och hamna fel... 

Vet fortfarande inte varför Ida drabbade av det och det lär vi aldrig få veta.

Jag får glädjas själv åt mina km för det är ju för min skull som jag gör dom :-)

t

Problem med att gå upp i vikt?

Drick Fortimel Energy, finns att köpa receptfritt på apoteket!