Mycket har hänt

sedan jag skrev sist.

Ida ser mycket friskare ut, ansiktet är levande igen och hon ser inte längre ut som om hon tynade bort.
Det är förstås med blandade känslor som Ida har för sin viktuppgång men det positiva vinner ändå, att liksom få komma tillbaka till livet igen. ATT FÅ BÖRJA GÖRA SAKER!
Idas förhållande till maten har oxå blivit bättre, hon behöver inte ha lika kontroll som innan och ångesten inför måltiderna är borta (åtminstonde det jag kan se) hur hon känner är bara Ida själv som vet, förstås.

Ida har fått börja nosa på skolan så smått igen, vi började med några timmar i veckan och denna vecka ska hon börja varje dag, inte hela dagar men halva.
Hon tycker att det är kul att få börja igen, "att få vara vanlig". Det kommer att dröja ett tag till innan hon ska börja äta lunch i skolan men det är en procedur som ska göras även den.

Nu är det annat vi måste tänka på då det gäller mathållningen

För att få ta bort näringsdrycker måste Ida börja äta proteinrikare kost, iochmed att hon inte äter kött, så nu är det bönor, ärtor som måste in i kosten dagligen. Jag gjorde en böngryta igår som gick hem hos henne iallafall och överlycklig blir jag för det!

För att fortsätta öka skoltiden måste Ida klara av att inte gå ner i vikt , börja äta lunch o till sist läggs gympan på!  Då Ida klarat allt det där för hon börja rida på vår kära Bangsibang!

Ida har nu fått vara med då jag har varit iväg på lektioner med Bangsi och det har gått bra.
En stor sak som hände under en helg då vi hade NH var att Ida åt precis som vi andra, jag lade upp maten på tallrik åt henne UTAN att mäta upp maten och det var ett stort steg som hon tog där, tror att vi var lika lyckliga över det båda två.


Anja har börjat på streetdans kurs i Uppsala och är helnöjd med det, nu får hon dansa snabbare som hon säjer och häftigare moves! Då man kommer till danscentret är det så olika mot det som man är van vid, det är andra språk, det är rasta och det är bara så mycket mer, en liten annorlunda värld att komma in i. Anjas danslärare kan inte svenska utan bara engelska, bara det är ju en jättegrej att försöka kommunicera, som tur är kroppspråket nästan lika mellan oss människor!
Anja fick roa sej en kväll med att lära mej dansen och det tar ju längre tid för mej att lära sej än för henne, men kul är det, de som går förbi huset kan nog få nåt att titta på då vi ger öset i köket!

Åhh, Anjas klass har varit med i Lilla aktuellt, en frågetävling och de vann, så imorgon är det andra ronden i tv, duktig klass, håller tummarna hårt!


I förra veckan blev familjen hel igen, Sandra kom hem på blixtvisit tillsammans med sin pojkvän, så kul att ha alla hemma, småtjejerna blev så glada över att få rå om sin storasyster! Det går inte att förklara hur det känns i mammahjärtat då man ser sina barn ligga och mysa i sängen tillsammans, man blir varm inombords.
Att se sin stora dotter vara glad över det hon har är oxå skönt, känns bra!

Sen att alla barnen har humör det är väl bara grädde på moset , kanske???

Just ja vi har blivit en mindre på Smörvägen, Pelle sköldpadda har flyttat till det mörkaste småland;-).